Loffe - stor hund i litet format
Adobe Flash Player krävs för att kunna se filmerna.Loffe kom in i våra liv jan-09. Då var han en slyngel på två år. Vi var och träffade honom tillsammans med Duro, det var ju viktigt att dom två skulle komma överens, vilket dom gjorde, så han fick flytta hem till oss.
Han är en skön kille med mycket egen vilja. Passar det inte så går han sin väg. Ibland tittar han på en som man vore från en annan planet. Han vill gärna vara nära och samtidigt för sig själv. Vilket gör att han ibland inte riktigt vet hur han ska göra. Han är expert på att hitta konstiga ställen att sova på. Man kanske blir sådan när man är så väldans morgon- och kvällstrött som han är. Ofta kryper han under sängen där han har sin gamla säng och man får bokstavligen dra honom ut därifrån. Väl ute blir det fart och så fort vi är hemma igen försvinner han in under sängen.
Blivande agility-stjärna
Loffe i sin resesäng. Nu äntligen är det kul att åka bil!
Full fart i höga gräset
Jakten på sork är i full gång
Loffe linslus
Nu ska dom inte kunna glömma mig i Spanien minsann!
Ah, matte är inte hemma så då kan vi ta hennes kudde. Mys!
Hoppas ingen ser mig, det regnar ju ute
Gänget håller rådslag på Hundöarna. Vad ska vi hitta på för bus tro?
Skönt med en tupplur med kompisen.
Inget går upp mot ett ben!
Blivande agility-stjärna
Det är en väldigt snäll kille. Ofta när man möter andra hundägare säger dom med förvåning i rösten; Åh, en snäll Jack Rusell! Han är verkligen exemplarisk vid hundmöten, speciellt om det är en skygg / rädd hund. Då står han alldeles still så den andra får nosa igenom honom innan han börjar sin luktrunda. Men schäfrar är inte allt för skoj, biten som han blivit som valp. Av någon anledning är han inte arg på alla, bara vissa noga utvalda. Och vi förstår inte alls urvalet!
Han har varit en enorm tillgång för Duro. Tack vare Loffe har Duro utvecklats mycket. Duro har påverkat Loffe också, men inte alltid så positivt. Han har lärt sig skälla på brevbäraren, göra små utfall mot cyklar och skidåkare. Så dom kan båda två. Men Loffe har nog mest bara haft en positiv inverkan, kan inte komma på något bus han lärt Duro.
Sommaren 09 följde han med till Portugal. Han gillade inget vidare att åka bil. Det kan man ju förstå. Liten som han är ser han ju inte ut och kan följa med vad som händer. Han satt bara och såg ut som en deppig Snobben. Så vi tillverkade en resesäng av två banankartonger som vi klädde fint och lade i en go' kudde. Och nu älskar han att åka bil. Han sitter där och tittar ut, huvudet går som en propeller ibland. Hundarna var som små änglar hela resan. Fantastiska med tanke på att under de veckor vi var på resande fot satt dom ofta fastspända i baksätet.
På filmen busar han med sin kompis Nisse. Kanske inte den bästa filmen, tagen med mobil, men det är skoj ändå att se.
